Efter en nattflygning i natt, var jag uppe med tuppajäveln och tränade på friskis. På tom mage. Det hördes... Shit, vad magen knorrade! Men gött var det. Efteråt... När jag åt frukost...
Men hörrni...
I går var det
tre personer som sa till mig: -"ja, du är fin och smal, men nu räcker det." Totalt denna veckan är det säkert tio pers som sagt samma sak.
Exakt
vad betyder det?
Jag har funderat, både läng och väl, och kommit fram till följande:
1. Nu räcker det - för jag blir ju så fet i jämförelse med dig.
2. Nu räcker det - för du ser ju inte klok ut.
3. Nu räcker det - för du har väl inte anorexia?
Well... Nu är det så att jag är 40 år fyllda, och anser mig själv vara tämligen sund och rask, både i sinne och kropp. Jag kan mycket väl själv bedömma huruvida jag behöver gå ner mer i vikt, eller ej. Tack så mycket.
Nej, jag tänker inte nöja mig för att göra andra människor till lags.
Nej, jag tycker inte det är snyggt att vara halvfet, och tänker inte vara det.
Och nej, det är inte "sunt" att ha lite extra kilon om man blir sjuk.
Nej, kvinliga former består inte av fett, de består av höft - midja - bröst. Glöm fettet!
Det är bara en jävligt dålig ursäkt för alla latmaskar.
Ta en titt, vettja.
Och tala om för mig var felet är.
Ja, jag vet att ni har sett bilden förr, och nu får ni den igen. För jag vill veta om det är mig eller alla jäkla "tyckare" det är fel på!!
Tataa...
XXX